Grundantaganden

Beräkningsmetodik och grundantaganden

Beräkningsmetodik och grundantaganden

Grunden för CO2-kalkylatorn är en serie av formler och konstanter. Dessa konstanter - även kallat emissionsfaktorer - är hämtade från olika källor som finns beskrivna nedan.

 

En översikt av källor och konstanter för CO2-kalkylatorn kan laddas ner på CO2-kalkylatorn under "Visa beräkning". Detta dokument kan bifogas till din CO2-beräkning.

 

Du kan göra en jämförelse mellan företagets nuvarande och historiska klimatpåverkan, om du har tillgång till information om tidigare energiförbrukning.

 

Det finns emissionsfaktorer för följande år på energiområdet: 1972, 1980, 1990, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och 2008. Det kommer årligen läggas till ett år i tidsserien.

 

Emissionsfaktorer för fossila bränslen

CO2-kalkylatorn beräknas direkta och indirekta utsläpp genom att multiplicera mängden använt bränsle med omräkningsfaktorer angivet i CO2e (t.ex. kg CO2/kWh eller kg CO2/liter bränsle). Emissionsfaktorerna uppdateras årligen.

 

Emissionsfaktorer för el och värme

Emissionsfaktorer för el och värme för Scope 2 och 3 baseras på uppgifter hämtade från Energimyndigheten respektive Svensk Fjärrvärme. Vad gäller el kan man välja mellan att basera sina beräkningar på ett värde för nordisk elmix och ett värde för svensk elmix. Nordisk elmix är relevant med tanke på att den el som företaget konsumerar handlas på den gemensamma nordiska elmarknaden, NordPool. Vill man däremot utgå från den typ av elproduktion som vi har i Sverige, som domineras av vattenkraft och kärnkraft, så kan värdet på svensk elmix användas. Den nordiska elmixen har högre utsläpp av CO2 än den svenska, eftersom den nordiska elmixen innehåller kolkondenskraft.

 

Elmix är också ett begrepp som behöver förklaras. Elproduktionen består utav en mängd olika kraftslag som var och en har sin specifika emissionsfaktor. Som köpare av el vet du i regel inte vilket ursprung elen har. Skulle den komma från vattenkraft är utsläppen så gott som obefintliga, medan kolkondenskraft har betydande utsläpp av koldioxid. Elmixen beskriver ett slags genomsnitt av den el som produceras, men detta genomsnitt är även beroende av rådande förhållande som varierar år från år. Därför anger Energimyndigheten ett spann för nordisk elmix som är 75-100 g/kWh och för svensk elmix är spannet 15-25 g/kWh. I beräkningarna kommer värdena 90 respektive 20 g/kWh att användas.

 

Emissionerna för fjärrvärme varierar mellan olika regioner, beroende på att värmen produceras med olika bränslen i olika delar av landet. På en plats i Sverige kan fjärrvärmen produceras enbart med biobränslen och på en annan plats kan naturgas vara huvudbränslet i fjärrvärmeverket. Vilket bränsle som används avgör hur stora utsläppen blir. I beräkningarna här används en emissionsfaktor för svensk fjärrvärme, som är beräknad utifrån bränslemixen för all värmeproduktion i Sverige 2007 . Data har hämtats från Svensk Fjärrvärme. I beräkningarna har nordisk elmix används som emissionsfaktor för elen som används i värmeproduktionen. Detta har resulterat i ett landsgenomsnitt på 75 g/kWh. Det kommer att innebära att beräkningarna visar högre indirekta utsläpp än i verkligheten för somliga företag och lägre indirekta utsläpp för andra. Ett sätt att hantera detta är att kontakta sin fjärrvärmeleverantör och ta reda på hur stora utsläpp som just din värmeleverans orsakar. På så sätt kan du få en känsla för ifall beräkningarna är i under- eller överkant.

 

Materialåtervinning och förbränning av energiresurser leder till en kredit (negativt CO2-bidrag). Detta negativa bidrag anses ligga utanför GHG-protokollet. Eftersom GHG-protokollet inte omfattar kredit som en del av de 3 scopen räknas krediten inte in i den totala summan. Däremot kommer krediten att visas som en del av resultatet, för att ge företagen en bild av de verkliga klimateffekterna från deras verksamhet.

 

Energi från avfallsförbränning med energiutvinning är tänkt att ersättas genomsnitt danska elproduktionen (30% verkningsgrad).

 

Sekundära material från återvinning anses i beräkningarna bidra till minskad produktion av motsvarande ursprungsmaterial.

 

Emissionsfaktorer för övriga transporter

I CO2-kalkylatorn är indirekta utsläpp (Scope 3) för företagsresor, baserade på olika data:

 

Regionaltåg: Emissionskonstanten baseras på en studie som har gjorts på KTH som studerade energiförbrukning vid persontrafik med tåg. Nordisk elmix har använts i beräkningarna av emissionskonstanten.

 

Pendeltåg och tunnelbana: Uppgifter från SL har använts.

 

Buss: Danska data har använts. Dessa är beräknade med konstanter från ”TEMA2000 - Et værktøj til at beregne transporters energiforbrug og emissioner i Danmark” som har utarbetats av danska Transportministeriet i samarbete med COWI (2000).

 

Taxi: Danska data har använts. Beräkningarna har tagits fram av danska Miljø og Sundhed och bygger på statistik (2007) från danska Taxanævnet.

 

Flyg: Danska data har använts. Emissionskonstanterna har beräknats med konstanter från det brittiska miljöministeriet– Defra.

Hyrbilar: Emissionsfaktorer har hämtats från Svenska Petroleuminstitutet (SPI).

 

Processrelaterade och flyktiga utsläpp

Under Scope 1 kan du ta reda på om företagets verksamhet kan tänkas ge upphov till processrelaterade eller flyktiga utsläpp (omfattar inte jordbruk). Det gäller för mycket få företag. Du kan inte använda CO2-kalkylatorn för att beräkna hur många utsläpp företaget har.

 

Översikten över de industriella processer som avger växthusgaser är baserad på 2006 års IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. Det är de senaste internationellt accepterade riktlinjerna för nationell rapportering av växthusgaser. Det är en uppdatering av den reviderade 1996 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, som används av de länder som omfattas av Kyotoprotokollet.

 

Begränsningar för inköpt material och avfall

Emissionsfaktorer kan ges för råvaror som stål, plast granulat, etc. Om företaget köper komponenter eller färdiga produkter från en leverantörer kan en mer fullständig bild av klimateffekterna fås genom att leverantörens energiförbrukning räknas in.

 

Emissionsfaktorerna i Klimatkompassen är generiska, och de beräknade resultaten endast ska ses som vägledande och inte som någon absolut sanning.

 

Återanvändning av begagnade produkter och material ingår inte i räknaren, eftersom klimateffekterna är mycket varierande från fall till fall.

 

Antaganden om delmängder som går till deponering, förbränning och återvinning är baserat på danska förhållanden.

På Klimakompasset kan du få inspiration til at udarbejde en klimastrategi, som kan reducere din virksomheds udledning af CO2 og andre drivhusgasser.